Tiedekarnevaalit / Vetenskapskarnevalen

Yritykset kriisissä! Miten sopeutua muuttuvassa maalimassa?

Viime vuosien äkilliset ja odottamattomat toimintaympäristön muutokset ovat vaikuttaneet merkittävästi pk-yritysten toimintaedellytyksiin ja kilpailukykyyn. Muutostilanteessa uusiutuminen on tärkeää kilpailukyvyn ylläpitämiseksi. Uuteen normaaliin ja kasvu-uralle palaamisen kannalta on tärkeää, että maakuntien vahva TKI-organisaatioiden osaaminen hyödynnetään yritystoiminnassa jatkossa entistä paremmin, tutkimustieto saadaan ohjattua yhä paremmin yritysten käyttöön, osaamisen kehittäminen vastaa tehokkaasti yritysten tarpeisiin ja että yritykset ovat tietoisia näistä mahdollisuuksista. VAMKin ja Novian Myrsky-hankkeen projektipäälliköt Kenneth Nordell ja Tanja Davidov keskustelevat aiheesta.

Hur levde man i religionen under medeltiden?/ Miten uskoa elettiin keskiajalla?

Religionen genomsyrade människors liv under medeltiden. Hur tog det sig uttryck i människors samverkan med helgon, i deras förhållande till döden och till utövningen av religion i vardagen? Medeltidsforskarna Anna-Stina Hägglund och Jyrki Nissi samtalar med Wivan Nygård-Fagerudd.
Uskonto läpäisi ihmisten elämän keskiajalla. Miten tämä ilmeni ihmisten vuorovaikutuksessa pyhimysten kanssa, heidän suhteessaan kuolemaan ja uskonnon harjoittamisessaan jokapäiväisessä elämässä? Keskiajan tutkijat Anna-Stina Hägglund ja Jyrki Nissi keskustelevat Wivan Nygård-Fageruddin kanssa.

Mer än politiska intriger och pudrade peruker? Adelns brokiga historia i Finland

Adelns över 700-åriga historia är en berättelse om politisk makt, strategiska allianser och släktnätverk, bildning, konst och socialt ansvar. Historikerna Johanna Bonäs och Nils Erik Villstrand samtalar om adelns historia i Finland.

Vad är bra barnlitteratur?

Hur har recensenter under olika tider bedömt barnböcker? Och hur avspeglar kritiken sin samtid? Maria Lassén-Seger och Mia Österlund undersöker hur den finlandssvenska barnlitteraturen har uppmärksammats i pressen från 1850-talet till i dag. I ett samtal med Wivan Nygård-Fagerudd diskuterar de kritikernas syn på barnlitteraturen och hur den förändrats genom åren.

Par i författarskap: Martinsons och Tikkanens

I författaräktenskap lever kärleken farligt. Passionen för den älskade har ofta en baksida av litterär rivalitet som kan rubba maktbalansen. Kärlekskutter blandas med litterär dialog som kan bli stor litteratur. Det gäller såväl det svenska trettiotalets kulturpar Moa och Harry Martinson, som sjuttiotalets finlandssvenska kulturpar Märta och Henrik Tikkanen. Trots sina distinkta signaturer och stilistiska idiom utgör de i varsin historiska epok två remarkabla ”parförfattarskap”.

Hur väl hörs barnens röst?

Nätverket ”Barnets röst” består av deltagare från olika lärosäten över språkgränser. Det är ett interprofessionellt samarbete som berör barnets rättighet att göra sin röst hörd i olika sammanhang. Målet är att involvera såväl lärare som forskare och studerande från olika högskolor i gemensamma projekt för att skapa förståelse för olika arbetsmetoder och perspektiv samt finna synergier.

Energiamurros Pohjanmaalla / Energiomställningen i Österbotten

Miten Pohjanmaalla voidaan lisätä kansalaisten tekemiä energia-aloitteita? Tule kuuntelemaan kaksikielistä keskustelua siitä, miten kansalaislähtöiset energia-aloitteet voivat vaikuttaa energiamurrokseen Pohjanmaalla, ja kuulemaan inspiroivia esimerkkejä alueellisten toimijoiden yhteistyöstä.
Hur kan vi öka antalet medborgarledda energiinitiativ i Österbotten? Kom och lyssna på en tvåspråkig diskussion om hur medborgarledda energiinitiativ kan påverka energiomställningen i Österbotten med inspirerande exempel på hur regionala aktörer från olika samhällsområden kan samarbeta.
Osallistujat: Vanhempi tutkija Mona Enell-Nilsson (Vaasan yliopisto), aluekehitysasiantuntija Johanna Dahl (Pohjanmaan liitto), projektipäällikkö Tauno Kekäle (Merinova)
Medverkande: Äldre forskare Mona Enell-Nilsson (Vasa universitet), regionutvecklingsspecialist Johanna Dahl (Österbottens förbund), projektledare Tauno Kekäle (Merinova)

Språkgränser och tvåspråkighet i Österbotten på 1700- och 1800-talet

Hur skarp var språkgränsen mellan det svenska och det finska i Österbotten i slutet av 1700-talet och under den första hälften av 1800-talet? Och hur var det egentligen ställt med tvåspråkigheten? Historikerna Christer Kuvaja och Nils Erik Villstrand har djupdykt i språkfrågan och samtalar om vad arkiven berättar om språkförhållandena och språkkunskaperna i de österbottniska socknarna förr.

Journalister, läsare och deras diskussioner online

Diskussionstrådar på mediers hemsidor och sociala medier har kritiserats för att innehålla hatprat eller för att kännas irrelevanta. Flera mediebolag har valt att stänga eller ändra principerna för sina trådar. Forskare i projektet DemDialogue berättar varför journalister fortfarande behöver diskutera med publiken online, och om hur diskussioner kan bli mera demokratiskt hållbara.
Medverkande: Äldre universitetslektor Klas Backholm (Åbo Akademi), doktorand Heini Ruohonen (Åbo Akademi), professor Kim Strandberg (Åbo Akademi)

Varför bråkar vi om de österbottniska ortnamnen?

 
Det fanns fast bosättning i Österbotten under vikingatiden – eller? Vad händer när den vetenskapliga bilden av det förflutna inte längre överensstämmer med hur bilden av den egna identiteten är uppbyggd? Genom att fokusera på den här frågan undersöker historikern Andreas Granberg den kamp som Österbottens forntid har gett upphov till och där allt från runinskriptioner till österbottniska ortnamn har legat under lupp.